Denne teksten sto på trykk i Fredsviljen årgang 2020.
Lina Hjärtström, en av två ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) i Sverige, lånar Donna Haraways cyborg och Cynthia Enloes nyfikenhet för att tänka på fred och fredsrörelsen.
Fred är mer än frånvaron är krig. Fred innebär en total förändring av allt, ett samhälle där vi avskaffat de våldsamma institutioner, normer och strukturer som gör kriget möjligt. Militarismen, i djupt samarbete med rasismen, patriarkatet, neoliberalismen, kolonialismen och exploateringen av jorden, styr just nu hur ord som fred och säkerhet tolkas. Fred ska, ironiskt nog, garanteras genom inköp av exakt det som krävs för krig, som vapen och militär. Säkerhet betyder att dela in människor i grupper och skydda den ena från den andra. Det görs genom att beröva den ena gruppen friheter, resurser och inflytande genom gränser, övervakning och egendomslagar. Det är praktiker som styr vilka kroppar som blir skyddsvärda och vilka som beskrivs som hotfulla, vilka kroppar som kan röra sig fritt och vilka som kontrolleras, vilka kroppar som får leva och vilka som inte får det.
Jag lånar biologen Donna Haraways feministiska ikon cyborgen för att tänka kring hur våra kroppar finns i världen. Anslutningen mellan människa, militär utbildning och vapen bygger en Terminator, en cyborg med förmåga att hota, skrämma, skada och döda. Anslutningen mellan människa, en vårdutbildning och en första hjälpen-väska bygger en cyborg med förmåga att rädda liv.
Donna Haraway: Professoren som i 1985 publiserte teksta The Cyborg Manifesto, i hjemmet sitt i 2016.
Foto: Fabbula Magazine /Wikimedia Commons
Att se mig själv som cyborg gör det lättare att ta ansvar för mitt handlingsutrymme. Vem och vad är jag ansluten till? Vilket våld utövar det på mig, eller jag på någon annan? Vad eller vilka kan jag ansluta till för att göra min värld fredligare? Mitt svar är fredsrörelsen – jag väljer att ansluta mig till andra som vägrar låta fred och säkerhet vara synonymt med våld. Samtidigt ser jag att varje rörelse som utmanar rasismen, könsmaktsordningen, kolonialismen och kapitalismen utmanar strukturer som bär upp militarismen. Därmed är varje framsteg för dessa rörelser också ett framsteg för freden, liksom fredsrörelsens framsteg gynnar andra rättviserörelser.
Fred fordrar att vi bygger något nytt i krigets ställe. Att bygga fred samtidigt som vi lever i ett samhälle skapat för kriget betyder att vi hela tiden behöver utmana oss själva och de maktstrukturer vi ingår i. Cynthia Enloe, feminist och militarismforskare, förmanar oss att aldrig glömma hur mycket kraft som krävs för att upprätthålla ett orättvist system. Status quo är inte balans, utan en maktstruktur. Så länge människor fortsätter praktisera förtrycket så finns det kvar. Att släppa ett privilegium är svårt men, liksom handlingen att lägga ned ett vapen, låter det andra människor tryggt komma närmare dig och skapar nya möjligheter att leva tillsammans.
Varför är inte alla med i fredsrörelsen? Cynthia Enloe uppmanar oss till ständig nyfikenhet. Det enklaste sättet att få veta är att fråga, och lyssna. För att bli en större och bredare rörelse behöver vi möta nya människor och förändras tillsammans med dem. Förändring kan kännas skrämmande men det betyder inte att tappa bort oss själva. Freden förutsätter att vi förändrar allt, och det är bara att börja.
Lina Hjärtström
Ordförande, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
lina.hjartstrom@ikff.se